Vad är ett GTIN? Format, kontrollsiffror och när du behöver ett

Vad ett GTIN är — och vad det inte är

GS1 beskriver ett GTIN som en unik, global och verifierbar produktidentifierare som utfärdas av GS1. Varumärkesägaren tilldelar ett GTIN till varje särskild handelsvara den säljer, med hjälp av en GS1-licens, så att samma nummer identifierar samma produkt för alla återförsäljare, distributörer och marknadsplatser över hela världen.

Ett GTIN är data; en streckkod är bäraren som kodar det. En UPC-A-streckkod bär ett GTIN på 12 siffror, en EAN-13-streckkod bär ett GTIN på 13 siffror, och siffrorna som är tryckta under strecken är själva GTIN. Därför används ”UPC” och ”EAN” slarvigt för att betyda numret.

Ett GTIN säger inte heller var en produkt har tillverkats. GS1 uppger att dess prefix inte identifierar en produkts ursprungsland — de visar bara vilken av GS1:s medlemsorganisationer som utfärdade nummerserien.

De fyra GTIN-formaten: GTIN-8, GTIN-12, GTIN-13 och GTIN-14

Varje GTIN har 8 till 14 siffror, där den sista är en kontrollsiffra. Ett kortare GTIN kan fyllas ut med nollor till vänster till 14 siffror utan att ändra vad det identifierar; GS1 US rekommenderar att alla fyra formaten lagras i ett fält på 14 siffror. För GTIN på 12 siffror finns en underförstådd inledande nolla, vilket är anledningen till att GS1-prefixet för 614141234561 är 061, inte 614.

Så fungerar GTIN:s kontrollsiffra (med ett räkneexempel)

Den sista siffran i varje GTIN beräknas från de övriga med en modulo-10-algoritm. Den fångar skriv- och skanningsfel som en felaktig siffra eller de flesta ombytta intilliggande siffror. GS1:s manuella metod fungerar för alla fyra formaten.

Här är GS1:s eget GTIN-13-exempel. De tolv första siffrorna är 6 2 9 1 0 4 1 5 0 0 2 1, och vi vill ha den trettonde.

1. Skriv ner siffrorna utan kontrollsiffran: 6 2 9 1 0 4 1 5 0 0 2 1.
2. Börja från siffran längst till höger (den som står precis till vänster om kontrollsiffran) och multiplicera växelvis med 3 och 1. Räknat åt vänster är multiplikatorerna för det här numret ×1 ×3 ×1 ×3 ×1 ×3 ×1 ×3 ×1 ×3 ×1 ×3.
3. Multiplicera varje siffra: 6, 6, 9, 3, 0, 12, 1, 15, 0, 0, 2, 3.
4. Addera resultaten: 6 + 6 + 9 + 3 + 0 + 12 + 1 + 15 + 0 + 0 + 2 + 3 = 57.
5. Subtrahera summan från närmaste lika stora eller högre tiotal: 60 − 57 = 3. Kontrollsiffran är 3, så hela GTIN är 6291041500213.
6. För att validera ett befintligt GTIN upprepar du beräkningen på varje siffra utom den sista och jämför. Ett GTIN-12-exempel: 61414123456 ger summan 89, så kontrollsiffran är 90 − 89 = 1 och hela numret är 614141234561.

Vad en giltig kontrollsiffra bevisar — och inte bevisar

Eftersom multiplikatorerna räknas från höger ändrar inledande nollor aldrig kontrollsiffran. 614141234561 och dess form på 14 siffror 00614141234561 validerar identiskt, vilket gör lagring med 14 siffror säker.

En korrekt kontrollsiffra bevisar bara att numret är välformat. Den bevisar inte att GTIN har licensierats till varumärket, att det är tilldelat just den här produkten eller att det inte redan används någon annanstans. Google Merchant Center kräver en korrekt kontrollsiffra men uppmanar också säljare att inte gissa eller hitta på GTIN-värden. Använd kontrollen som ett filter för skrivfel och bekräfta sedan numret mot varumärkets dokument.

Så får du GTIN — och varför vidareförsålda streckkoder är riskabla

Om du är varumärkesägare — du säljer produkter under ditt eget varumärke, inklusive egna märkesvaror (private label) — är GTIN dina att tilldela. Du behöver ett GS1 Company Prefix innan du kan skapa GS1-identifieringsnycklar, och du licensierar det från GS1:s medlemsorganisation i ditt land. GS1 har medlemsorganisationer i fler än 120 länder.

Priser och alternativ skiljer sig åt mellan länder. Som exempel anger GS1 US ett enskilt GTIN som ett engångsköp utan förnyelseavgift, och Company Prefix för 10 till 100 000 artiklar med en startavgift och årlig förnyelse. Om en prefixlicens upphör anger GS1 US att du inte längre har rätt att använda numren från det prefixet.

Undvik billiga ”UPC”- eller ”EAN”-nummer från återförsäljare. GS1 Australia, en av GS1:s medlemsorganisationer, uppger att GS1 inte har någon relation till dessa återförsäljare och att ett vidaresålt nummer inte längre förvaltas av GS1, utan garanti för att det förblir unikt. GS1 erkänner inte vidareförsålda nummer, och de är kanske inte unika eller hänförliga till dig — en kanal som kontrollerar GTIN mot GS1:s företagsdata kan se att prefixet tillhör ett annat företag.

1. Kontrollera om ett GTIN redan finns. Om du säljer vidare ett annat varumärkes produkt använder du tillverkarens GTIN från förpackningen eller leverantörens datablad; du skapar inte ett eget.
2. Kontakta din lokala GS1-medlemsorganisation och välj mellan enskilda GTIN och ett Company Prefix, utifrån hur många produkter, varianter och förpackningsstorlekar du räknar med.
3. Bygg GTIN: Company Prefix, sedan din artikelreferens och därefter kontrollsiffran.
4. Tilldela ett GTIN per särskild handelsvara — varje modell-, färg- och storleksvariant och varje förpackningsnivå ovanför konsumentenheten.
5. Publicera GTIN i identifierarfältet i varje försäljningskanal och skriv ut motsvarande streckkod på förpackningen.

GTIN jämfört med UPC, EAN, SKU, MPN och ISBN

Tre av dessa är GTIN; de andra tre är separata koder med olika ägare och omfattning. De flesta kanaler vill ha GTIN plus varumärket, och tillverkarens artikelnummer (MPN) där det inte finns något GTIN.

När du behöver ett nytt GTIN

GS1:s GTIN Management Standard anger tio regler för när en ändring av en produkt kräver ett nytt GTIN: ny produkt, deklarerad sammansättning eller funktionalitet, deklarerad nettomängd, ändring av mått eller bruttovikt, tillägg eller borttagning av en certifieringsmärkning, huvudvarumärke, tidskritiska produkter eller kampanjprodukter, förpacknings- eller kartongkvantitet, fördefinierade sortiment och pris på förpackningen.

Tabellen täcker de regler som flest säljare stöter på. För de övriga bör du läsa villkoren i GS1-standarden innan du bestämmer dig.

Var försäljningskanaler använder GTIN

Varje kanal lagrar GTIN i ett eget fält och reagerar olika när det saknas.

• Google accepterar inte GTIN med begränsade prefix (02, 04 och 2) eller kupongprefix (05, 98 och 99) som produktidentifierare.
• I Shopifys produkt-CSV heter kolumnen numera Barcodes; separera flera värden med semikolon och lägg eventuellt till ett typprefix som gtin:.
• I WooCommerce REST API (v3) är kärnfältet global_unique_id. Sedan WooCommerce 11.2 matchar CSV-uppdateringsimporter bara på den här kolumnen som reservalternativ när både ID och SKU är tomma.
• På eBay kan ett GTIN motsvara flera katalogprodukter, så eBays Inventory API föredrar ett eBay-produkt-ID (ePID) för katalogmatchning där du har ett.

Vad du gör när en produkt saknar GTIN

Vissa produkter saknar med rätta GTIN: specialtillverkade och handgjorda varor, antikviteter och artiklar som tillverkades innan GTIN fanns. Hitta inte på ett nummer för att fylla fältet. Varje kanal har ett definierat sätt att ange att produkten saknar det.

• Google Merchant Center: ange brand och MPN där de finns. Sätt identifier_exists till no endast för produkter som verkligen saknar GTIN, MPN eller varumärke; Google varnar om det hittar belägg för att en identifierare finns.
• eBay: välj ”Does not apply” för identifieraren när artikeln saknar en. Den exakta texten varierar mellan eBays marknadsplatser.
• Amazon: Amazon uppger att säljare utan GTIN kan vara berättigade till ett GTIN-undantag. Ansökan kräver ett produktnamn eller en titel och bilder som visar alla sidor av produkten och dess förpackning.
• Shopify och WooCommerce: lämna fältet för streckkod eller GTIN tomt i stället för att fylla det med ett SKU, vilket kan förvirra efterföljande flöden.

GS1 Digital Link och 2D-streckkoder

GS1 Digital Link är ett standardiserat sätt att uttrycka GS1-identifierare — GTIN, parti, serienummer, utgångsdatum med mera — som en webbadress. Kodad i en 2D-streckkod som en QR-kod kan en enda symbol skannas i kassan och samtidigt öppna webbinnehåll, och varumärket kan ändra vart länken pekar utan att trycka om förpackningen. Inom hälso- och sjukvården använder man enligt GS1 i stället GS1 DataMatrix.

I USA har GS1 US satt ett ”Sunrise”-mål för 2027 för att kassasystem i handeln ska kunna läsa 2D-streckkoder. GS1 US anger att det inte är nödvändigt att införa alla 2D-funktioner till det datumet, och Sunrise 2027 är ett branschmål för beredskap snarare än en rättslig tidsfrist. Varumärken uppmanas se till att befintliga QR-koder följer GS1 Digital Link och innehåller GTIN. Själva GTIN ändras inte: en 2D-streckkod är ytterligare en bärare för samma nummer.

Egenskapen gtin i schema.org accepterar på motsvarande sätt antingen siffrorna eller en URL för GS1 Digital Link.

Rätt GTIN i leverantörsdokument och produktdata

Om du säljer vidare andra varumärken kommer GTIN från din leverantör. Det finns oftast i ett produktdatablad, en prislista eller avsnittet om beställning och logistik i en katalog — ofta intill artikelnumret, med separata koder för enskild enhet och kartong.

För stora leverantörskataloger kan Doc2Shelf läsa PDF:erna och extrahera identifierare som GTIN, EAN och MPN tillsammans med övriga produktdata, med en konfidenspoäng för varje extrahering och källsidan och citatet för varje extraherat faktum, så att en person kan kontrollera dem mot källan innan uppgifterna når en annons.

• Lagra GTIN som text, aldrig som tal: kalkylblad tar bort inledande nollor och omvandlar långa värden till vetenskaplig notation.
• Behåll enhets-GTIN och kartong-GTIN i separata fält; en GTIN-14-kartongkod är inte avsedd för skanning i kassan och är oftast fel identifierare för en annons på en enskild enhet.
• Koppla varje GTIN till exakt den variantrad det tillhör — färg- och storleksvarianter har var och en sitt eget.
• Kör ett test av kontrollsiffran på varje värde efter import och kontrollera varje värde som misslyckas mot originaldokumentet.
• Flagga dubbletter: samma GTIN på två olika produkter i din katalog är nästan alltid ett fel.